Kling & Klang in real life!

Aftonbladet är inte den tidning som jag läser i första hand direkt. Tycker ofta deras journalistik är undermålig på många sätt och deras ledarsida har inte högre klass än vad bloggen Alliansfritt har. Men under senaste veckorna har de rapporterat om polisen gör sitt jobb och den granskningen har jag tyckt varit ganska bra.

Inte helt oförståeligt har också polisens metoder diskuterats under sista veckan med Kalla Faktas rapportering om vad som hände när den där unga killen körde ihjäl sig i nästan 300 blås på Nynäsvägen i Stockholm efter att ha jagats av polisen, som själva sicksackade mellan bilarna i 245 blås på självaste Nynäsvägen.  Just nu är det min stora skräck i livet detta med motorcyklar, då sonen envisas att köra omkring på en i höga hastigheter och att han därigenom ska förolyckas i trafiken. Men ännu har inte mina vädjanden gett resultat.

Låt mig slå fast en sak först innan jag går vidare. Det är aldrig ok att någon dör pga av en polisinsats oavsett att ett brott har begåtts. Om man då inte ödmjukt och självkritiskt kan ställa sig frågan, som polis och myndighet, att vad hade vi kunnat göra annorlunda för att spara det där livet, tycker jag är mycket märkligt. Har aldrig förstått den där starka kårandan om att säga att man inte gjort något fel, hålla varandra bakom ryggen, eller klara sig undan ett moraliskt tänkande på grund av att inget brott har begåtts.

Låt mig slå fast en annan sak också först innan jag går vidare. Jag älskar personligen polisen och enskilda poliser. Jag tror det har att göra med mina första år i livet. För alltid när det var stökigt hemma och min styvfar misshandlade min biologiska mor och polisen kom hem till oss så blev det alltid lugnt och positiva konsekvenser för mig på det personliga planet. Den där blåskjortan som jag luktade på när de lyfte upp oss och överlämnade oss till mormor eller socialtjänsten har minsann satt sig i mitt psyke på något sätt. Så alltid när jag stött på poliserna i olika sammanhang i vuxen ålder har jag alltid välkomnat dem med öppna armar.

Hur som helst men nu ska jag återge en historia som en vän till mig berättade för något halvår sedan. Min vän hade fått en skada på sin bil på en parkering och var tvungen att ta sig till en polisstation för att kunna göra en skaderapport. När min vän satt där och fyllde i papperen så kommer det in ett ungt par på polisstationen med ett barn i barnvagn och en katt i en trasig så kallad kattransportlåda.

Paret berättade att de hittat katten när de var på väg till tunnelbanan och ville att polisen skulle ta hand om den övergivna katten. Men det ville däremot inte Kling & Klang på polisstationen. De skulle nämligen sluta sin arbetsdag och de hade ingen bil i närheten som kunde köra katten till katthemmet som brukar lösa sådana här saker åt polisen. Efter mycket dividerande där polisen på allvar tyckte att paret kunde ta bussen till katthemmet och lämna av katten, men där paret menade på att katten inte var var deras ansvar utan de hade bara sett till att katten inte blev överkörd eller något så blev ju stämningen ganska löjeväckande, enligt min vän som satt och smålog för sig medan hon fortsatte att fylla i sina papper.

Nåja diskussionen fortsatte mellan paret om vem som skulle ordna för katten och min vän såg att mannen som kommit in med katten började bli rätt frustrerad av hela situationen. Till slut utbrast mannen till sin fru

–          Jag sa ju det att vi skulle låta kattjäveln vara och att vi bara skulle få problem om vi gjorde allting rätt!

Hur det hela slutade kom jag inte riktigt ihåg men jag tror att katten ändå blev ett problem för polisen och att paret fick lämna utan katt och fortsätta sin eftermiddag som de tänkt från början.

När min vän berättade om vad som hänt där på polisstationen så skrattade jag så att jag grät för det lät precis som en scen i Jönssonligan och där polisen blev Kling & Klang personifierade.

Jag vet i alla fall att jag, som skattar polisen så högt i alla sammanhang, hade fått min syn knäckt på något sätt om jag stött på dessa lata poliser, som på grund av att de skulle sluta sin arbetsdag inte ville få något kattproblem på halsen den sista timmen som polisstationen hade öppet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

One thought on “Kling & Klang in real life!

  • 21 april, 2012 at 22:57
    Permalink

    Hej!

    Borde du inte skaffa någon som korrekturläser din sida? Den visas ju Moderaternas hemsida. Sveriges statsministers parti… Det medför ansvar Maria. Är du medveten om hur lätt det är att uppfattas som obildad om du inte kan hantera det svenska språket bättre än så här? Det handlar om skolgrammatik! Det blir lätt lite pinsamt för en elev i årskurs nio som inser att han skriver bättre än du (allvarligt, tycker du inte själv att det är lite genant?). Ta och fixa till ditt språk lite nu så jag kan stå för min politiska hållning och hänvisa andra till hemsidan utan att riskera gliringar om ett språk som stundom är sämre än kvällstidningarnas.

    Hälsningar // Jakob

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *