Aftonbladet jobbar väldigt hårt, tillsammans med public service, på att visa upp en sida av det politiska Sverige där alla – jag menar tron på att alla – inte är nöjda med Alliansregeringen. Senast i raden av artiklar som är uppvisar den där nånannanismen gnäll taktiken är den av tre f d blytunga sossar och antagligen fans av Stefan Löfven som fd Metallbas.
De är känsliga de där gamla gubbarna som inte klarar av att man marknadsfört ett begrepp att innefatta en helt annan innebörd än det var menat som från början. Att man är putt för att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg kallat Svenskt Näringsliv (organisationen) för ett särintresse. Nu vill de ha kompensation för denna kränkning och en upprättelse.
Om man ska säga något om dessa tre män som sägs representera det så kallade näringslivet i Sverige enligt AB så kan man sammanfatta det enligt:
1) Sverker Martin-Löf – blytung industrisosse och klimatskeptiker
2) Hans von Uthmann – f.d. hög Vattenfallchef som förlorade jobbet när man omorganiserade på Alliansens direktiv om större miljöfokuserad energi
3) Åke Svensson – fd. Saab-chef som förlorade jobbet när Allianen vägrade spola ner årliga 50 miljarder av skattebetalarnas pengar ner i Saab.
Sossarna använder sig av samma taktik när det gäller denna fråga som när det gäller barn som växer upp i fattiga familjer. De skyller allt på regeringens politik fast man kan göra hur mycket som helst i den egna kommunen eller i den egna organisationen.
Ett råd jag har till dessa tre herrar är för att ni ska kunna skapa utveckling och värde i industriföretagen.
Sluta diskriminera kvinnor i ledande befattningar, styrelsen och vid anställningar.
Sluta diskriminera invandrare när ni nyanställer
Sluta kräv att alla andra ska ordna upp er situation
Om ni tänker på landet som ni vill framstå som att ni gör så sluta då att använda så kallade räntesnurror som ni faktiskt verkar göra. Hur svårt kan det vara? Måste man lagstifta om det hela för att industrin ska bete sig schysst själva.
Ni kan ju dessutom se över anställningsvillkoren för era tidsbegränsade anställningar så de får lite bättre villkor, samtidigt som ni kanske kunde förhandla med facken om att komma överens om att göra det lite mer rörligt när det gäller era fasta anställda.
Lite råd så där i förbifarten och en avslutning till er som jag brukade säga till mina barn när de var små.
Den som gnäller får ingenting!
Läs även andra bloggares åsikter om Gnäll, Industrin, Jobb, Diskriminering, Räntesnurror, Diskriminering, Invandrare, Anställningsskydd