Så tråkigt så att klockorna stannar

Jag vet inte om jag ska skratta eller vara förtvivlad när Expressen slår upp stort att på akuten i Örebro har en läkare genom att arbeta på ett annat sätt lyckats halvera väntetiden för patienterna? Det man har gjort är att istället för att sjuksköterska ensam gör en första bedömning av akutpatientens sjukdom/åkomma och sätter patienten i kö för en träff med doktorn, har man istället gjort det tillsammans med läkaren. På så sätt har de där snuvorna och halsflussen kunnat skickas hem omedelbart istället för att sitta på akuten och vänta på sin tur.  Det man skulle kunna säga är att akutpersonalen har intresserat sig för de patienter som söker sig till akuten och deras problem. Så trodde jag det alltid handlade om när man söker vård. Att det var patienten som var i fokus, men tydligen har jag haft fel.

Men jag är antagligen naiv som tror att de som är satta att intressera sig för välfärden och den offentliga sektorn, som politiken, tjänstmän och personal, är intresserade av de som de ska jobba för. För så verkar det inte vara.

Idag skriver Cornucopia ett väldigt intressant blogginlägg om det här med samtiden och politiken. Cornucopia tycker att vi ska gilla läget mer än att bara gnälla över sakernas tillstånd. För som han skriver

Inget av de problem, verkliga, framtida eller inbillade, du gnäller över kommer att försvinna, motverkas eller dämpas av några som helst statliga politiska beslut, varken idag, i morgon eller i framtiden. Detta oavsett hur du röstar i riksdagsvalet.

Resonemanget i inlägget går ut på att alla tycker lika idag och på något sätt håller jag med. Men läs gärna hela inlägget för det är bra.

I senaste partiledardebatten vet jag inte hur mycket Stefan Löfven försökte övertyga väljarna om att han tycker precis på samma sätt som Alliansen när det gäller jobbskatteavdrag, vinster i välfärden och om jobben. Så väljarna kunde med jämmod rösta på Socialdemokraterna igen – det rättmätiga partiet – utan att något därför kommer att förändras. Förutom lite på marginalen då och framför allt om du tillhör den urbana medelklassen. Då kan du kanske få lite inskränkningar inom några områden. Men det är ju sagt var på marginalen och inget att oroa sig över.

Alliansen å sin sida säger till väljarna att visst saker och ting förändras långsamt (gillar ju en konservativ i och för sig). ”Så sitt still i båten våra reformer kommer ge resultat om en sådär 20 år och det finns bara ett alternativ att rösta på om man vill se resultat med politiken och det är Alliansen”. Framför allt handlar dessa trögrörliga rörelser om skolan. Men vem tycker det är intressant att nästa generations elever gör bättre ifrån sig än vad min unge gör idag. Min unge har ju lämnat skolan om 20 år.

Ja, ja….man är väl naiv som tror på förändring. Fast det finns ju ett område där man ändå tycker olika. Det är när det kommer till myter. För då finns inga begränsningar i att vara av olika åsikter. De senaste nu är att myten om blockpolitiken. Jag håller med Ystads Allehandas ledare som skriver att det är bra att det finns två tydliga alternativ i valet. Men som samtiden är utformad så har ju det förlorande blocket i de senaste två valen gjort det mesta för att försöka se till att blockpolitiken ska vara ett minne blott efter nästa val. För varför ska vi ha två tydliga alternativ i svensk politik när alla partier egentligen tycker lika?

Till sist ska jag beklaga (eller gnälla som Cornucopia skriver) över det där raljerande vissa håller på med i sociala media angående jämställd eller feministisk snöröjning. Man kan ju undra varför en jämställdhetsanalys vilka vägar som borde snöröjs först framför andra kan orsaka så högljudda skratt. När det helt enkelt handlar om att de som arbetar i de samhällsfunktioner som kanske måste fungera bäst vid kriser, som sjukvård och äldreomsorg mm (också vid kraftiga snöfall) kanske borde prioriteras före andra snöröjningsvägar. Då det nu är så i det här landet att det är kvinnor till 80-90 procent jobbar i dessa verksamheter så faller det ju sig ganska naturligt att de är de vägar som dessa kvinnor tar på sin väg till jobbet som naturligtvis borde snöröjas först. Men, men jag antar att detta med kön är det enda roliga både feminister och antifeminister har att diskutera och skratta åt i den här tråkiga samtiden där allt fler tycks tycka lika ju närmare valet vi kommer.

Det är nästan så jag börjar tycka att man ska fan vara väljare nästa år. Jag kanske skriver ner alla partierna på små lappar. Köra lapparna i en tombola och drar en och det partiet som lyckas bli lottad är den jag ska lägga min egen röst på i alla valen. För det verkar ju inte ha så stor betydelse vem det är som styr. Alla tycker ju lika ändå och inget kommer att förändras efter valet 2014. Det har både Stefan Löfven och Alliansen företrädare redan idag lovat väljarna.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *