När man passerat hederlighetens gräns?

RöstmissenDet finns väl ingen som missade oppositionens röstningsmiss igår? Ja, ja jag vet att det är lite barnsligt att vara skadeglad över att ramverket vann över oppositionen. Men i det här fallet tycker jag faktiskt den brunröda oppositionen fick skylla sig själva. Om man gått ut hårt med att man till varje pris tänker ge regeringen en näsbränna – bara för att man kan – och sen inte klarar av den enklaste saken som att se till att man blir utkvittade. Då förtjänar man inte en tröst och en klapp på axeln med orden, det var ju inte direkt er bästa dag på jobbet.

Men om någon skulle fråga mig om oppositionen nu blir lite ödmjuka, slickar sina sår och går vidare? Nej, jag tror att det blir precis tvärtom. För har man än gått över hederlighetens gräns och kommit undan med det, dvs inte fått en negativ konsekvens av handlingen, så säger det  mig att man kommer göra om proceduren igen. Så den samlade brunröda oppositionen kommer ta ett nytt initiativ till att stoppa höjningen av brytpunkten i november istället. Det skulle inte förvåna mig om de gör det på SD initiativ heller. Så långt tycker nämligen jag att Socialdemokraterna har gått, med att de obstruerar mot det regelverk, som de själva har varit med att fattat beslut och koncensus kring.

Bara för att man kan?

Det är de orden som beskriver förhållandet när en grupp av människor hamnar i grupptänkande och inte har riktigt torrt på fötterna. När grupper hamnar i sådana tillstånd då blir det sällan bra. Ett stort parti som hamnar i ett grupptänkande och som driver igenom dåliga beslut, p g a att det inte tar till sig kritik och förnuft, kommer sannolikt fatta likartade dåliga beslut i framtiden.  Det hoppas jag väljarna förstår. För har man en gång gjort det och kommit undan med det, triggar det belöningssystemet. Då vill man ha en likartad belöning framöver igen. Eftersom man oftast uppnår samma resultat om man gör på samma sätt, kommer man sannolikt pröva på det hela fler gånger. För en socialdemokratisk ledd regering, som antagligen kommer belöna gruppens medlemmar med tunga ministerposter kan detta få ödestigna konsekvenser för oss alla.

Hade man istället tänkt på hur man nu framstår som parti hade man kunnat ta tillbaka sin förlorade heder och låta väljarna i valet 2014 avgöra om de ville ha en sänkning av brytpunkten för statlig skatt. Jag förstår faktiskt inte varför inte S förstår det. De kan ju gå till val på andra skattehöjningar som är mer omfattande i pengar än denna. Därför denna fråga handlar om 3 miljarder. S vill ju egentligen höja skatterna med cirka 30 miljarder. Att partiet släpper de mesta av förnuftet och hederligheten för 3 miljarder är i det sammanhanget helt obegripligt.

Intressant? 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *