RUT är en del av framtidens välfärd

srutJag tycker debatten om RUT har kommit till vägs ände. Det är en ovärdig debatt på så sätt att Alliansen inte har förmåga att försvara sin reform och vänstern tar alla chanser i världen de har för att visa sitt förakt för andra människor arbete.

Det finns inget område tycker jag där de flesta inom politiken visar upp en sådan djup okunskap om samhällutvecklingen, välfärden och hur ”folk” idag har det i sin vardagssituation. Det måste ju bero på något märkligt fenomen, som att beslutsfattarna tänker i för mycket vi och dom-tänkande och att de inte har förmåga att sätta sig in samtidsandan.

När jag var liten var andan i samhället att det var ”fint” att vara arbetare och vi som tillhörde arbetarklassen skulle adoptera överklassens beteenden. Det innebar att i det samhället jag växte upp i var arbetarklassens kvinnor hemmafruar och att de tillbringade den mesta tiden med att städa och sa till oss barn mest hela tiden ”att gå ut och lek”! Sen skulle vi också visa tacksamhet för hur bra vi hade det som slapp krig, fick gå gratis i skolan och inte behövde leka med kottar. Våra fäder hade en ganska lugn tillvara på hemmafronten då de kunde komma hem från jobbet på BACHO till dukat bord, med att städeriet och tvätten var gjord av hemmafrun. Det som avlastade vår tids familjer var oftast att mor- och farföräldrar fanns tillgängliga för oss barn. För på den här tiden fanns ofta våra mor- och farföräldrar i vår närhet.

Det låter som en tillvaro för hundra år sedan. Men det är faktiskt inte så länge sedan, drygt fyrtio-femtio år sen. På den här tiden fanns det inte ens en offentlig välfärd i form av hemtjänst t ex. Det där med hemtjänst började först utvecklats under 1970-talet och det ett svar på att kvinnorna började mer och mer göra sitt inträde på arbetsmarknaden. Hemmafrun försvann nog fortare än något annat fenomen tidigare har gjort. Innan industrialismen var det sällan kvinnorna var renodlade hemmafruar som tog hand om sina barn om man inte var s k bourgeoisie.  I det gamla bondesamhället jobbade män och kvinnor oftast lika mycket för det var nödvändigt.

Vår samtid ser ju lite annorlunda ut idag. Hemmafruarna är få, kanske snart utrotad. Oftast bor mor- och farföräldrar längre från sina barnbarn och gör de inte det är de ofta yrkesverksamma själva. Det är inte fint längre att vara arbetare och adoptera överklassens beteende. Idag är det fint att vara medelklass, ha en högskoleutbildning och leva som bobos (borgerliga bohemer). Man skaffar barn allt senare och man ska jobba heltid och sen finns också ett socialt tryck på en att man ska vara framgångsrik, medveten och leva ett redbart liv. Ens ungar verkar dessutom var födda som en klon av Einstein allihopa och därför inte behöver tillägna sig något som jag känner som att socialiseras och att lära sig.

Med den demografiska utvecklingen och samtiden har vi kommit i stort sett till vägs ände med hur vår välfärd är utformad där vi styr välfärdens resurser efter de med behov. FÖR BEHOVEN HAR förändrats. Folk nöjer sig inte längre med att få en biståndsbedömd insats för att uppnå skälig levnadsnivå. Särskild levnadsnivå, som politiker har beslutat om vad den ska ligga. Det är i det sammanhanget som RUT kommer in i tillvaron.

De här myterna om vilka det är som använder sig av RUT gör mig illamående. När man dessutom som folkvald politiker kastar sig med fraser som att det är överklassen med vidsträckta trädgårdar som behöver hjälp med att sköta matsilvret tycker jag inte man förtjänat ett förtroende som folkvald politiker.

Jag jobbar med RUT. Jag jobbar i ett företag med kollektivavtal och sjysta villkor för sina anställda. Än har jag aldrig haft ett uppdrag hos någon ”överklass” med en vidsträckt trädgård som behöver hjälp med matsilvret.

De flesta jag haft uppdrag hos är äldre personer, som inte fått den hjälp de behöver genom hemtjänsten, som inte kan lasta sina barn med att de behöver hjälp, när deras barn jobbar heltid och har egen familj. Det är barnfamiljer som prioriterar sina familjer och sina gamla föräldrar mer än prioriterar städning. Det är äldre och funktionsnedsatta där anhöriga kanske köpt tjänster för att personen själv kanske inte förmår att se att de behöver hjälp ens. Det är också ganska många ungkarlar som prioriterat bort städning. Det är rika och fattiga men de flesta är nog medelklass som har svårt att få ihop ”livspusslet” genom att de jobbar heltid och vill hellre umgås med sina gamla föräldrar än att städa och hjälpa dem i vardagen. Eller så vill de prioritera sina barn istället för att lägga tid på städ och tvätt när de jobbar heltid.

Med den demografiska utvecklingen står vi inför stora problem att få välfärden att räcka till för alla med den modellen som vi byggt upp. Där det offentliga ska fördela resurserna till de behövande så de uppnår den subjektiva nivån – särskild levnadsnivå. Vi kommer inte ens kanske ha tillräckligt med personalresurser i framtiden för att se till att de med behov når upp till särskild levnadsnivå. Vad tror ni händer då med denna subjektiva uppfattning. Jo, den kommer att begränsas ytterligare för att personalresurserna ska räcka till.

Det är konstigt med samtiden. Politikerna vill att vi ska ha ett jämställt samhälle där fler jobbar fler timmar för att få ihop statens intäkter och kostnader. Men att stötta sina medborgare till att nå detta mål, det verkar inte vissa tydligen vilja göra. För mig är RUT inte en skattesubvention förbehållet de rika. Det är ett nytt sätt att forma välfärden, där vissa välfärdstjänster kan göras tillgängligare för var och en av oss. En nödvändighet kanske om vi ska klara våra välfärdsåtaganden i framtiden.

Sen kan jag hålla med om att de som fortfarande köper tjänster svart borde skämmas och jagas med blåslampa. Där har politiken en stor uppgift och att se till att de anställda jobbar i företag med kollektivavtal, avtalsenliga löner och sjysta villkor. Men sen borde vissa myter också punkteras som att de är bara de rika som har råd med RUT. Det är så här. De flesta betalar också avgift för sina servicetjänster genom det offentliga och hemtjänsten. Det är inga fria nyttigheter och med dagens avgiftsmodell är inte dessa avgifter speciellt låga. Maxtaxan inom äldreomsorgen är idag 1760 kronor per månad. Det innebär i det företaget jag jobbar cirka 9 timmars hjälp med städning. Jag har aldrig jobbat hos någon som har 9 timmars städning i månaden.

För mig är RUT en del av vår framtida välfärd. De politiker som diskuterar det som att de rika behöver hjälp med sina vidsträckta trädgårdar (vilka idag i storstadsregionerna har vidsträckta trädgårdar?) som behöver hjälp med matsilvret, borde inte få ha förtroendet att vara folkvalda politiker.

Intressant? 

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *