Aftonbladet och verkligheten är inte överens!

aftonbladetSom bekant har Aftonbladet startat ett uppror mot det kommande femte jobbskatteavdraget, som statsministern aviserade om i sitt sommartal i lördags. Upproret går ut på att i en förenklad beskrivning av verkligheten göra gällande att det kommande femte jobbskatteavdraget kommer att sänka resultaten i skolan ytterligare. Att det enda som kan rädda den svenska skolan (i jämförelse med andra länder) är att de 16 miljarder som det femte jobbskatteavdraget, som staten skulle låta den enskilde själv få ha kvar av sina förvärvade pengar, istället skulle öronmärkas för skolan. Då skulle också resultaten bli bättre och vi skulle kunna bygga landets konkurrenskraft på kunskap.

Det finns vissa problem med Aftonbladets Karin Pettersson beskrivning av verkligen. Karin Pettersson skriver följande

Det finns dock ett större problem med Reinfeldts skattesänkningar än att de är ineffektiva.

Det är att de steg för steg förstör förut­sättningarna för en anständig välfärd, för en politik med ambitioner att utjämna.”

Socialdemokraterna har inte sedan 80-talet själva fört en politik som handlar om att utjämna. Deras politik har sen Göran Perssons dagar i stort sett gått ut på – efter behov. Läs mitt senaste inlägg om detta. Att då få det att framstå som att Socialdemokraterna i valet går fram med en politik som utjämnar skillnader är uppenbart att förvilla.

Vidare skriver Karin Pettersson att skattesänkningarna skulle vara ineffektiva. På vilket sätt då undrar jag? Verkligheten är att sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har både grundskolan och gymnasieskolan tillförts mer pengar per elev, vilket Hanif Bali idag redovisar på sin blogg.

Om välfärden överlag har tillförts mer pengar än någonsin tidigare, trots att vi genomfört skattesänkningar på så sätt att låg- och medelinkomsttagarna har fått behålla mer av sina förvärvade pengar, vad ligger ineffektiviteten i det? Det är ju ganska uppenbart att problemen i skolan handlar om annat än pengar. Jag kommer inte gå in på detta i detta inlägg. För det är mer komplicerat att diskutera i ett förenklat blogginlägg. Eller i en ledarartikel som Karin Pettersson gör. Det är snuttifiera verkligheten. Skolan förtjänar en mer ansvarsfull diskussion än så om vi i framtiden ska, som nation, kunna konkurrera med kunskaper.

Det jag kan hålla med om är att det är problematiskt att inte fler vill bli lärare överlag. Men det är också problematiskt att inte fler vill utbilda sig för att jobba i vården och omsorgen. Söktrycken till de utbildningar som syftar till att kompetensförsörja välfärdsjobben har minskat de senaste tjugo åren. Att det är så beror sannolikt på fler faktorer än lön och resurser. I det fallet så skulle inte 16 miljarder tillföra någonting för att förändra situationen. Så Karin Pettersson – att öronmärka ett femte jobbskatteavdrag till skolan – det om något vore en väldigt ineffektiv användning av skattemedel. Det hoppas jag att varje väljare i det här landet förstår.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Göran Persson banade väg för valfriheten

200px-Göran_PerssonDet är mycket prat om det här med valfrihet och vinster i välfärden, samt om icke-kommunalt/landstingsdrivna verksamheter ska få göra vinster i sitt företagande om de jobbar i relation till brukarna av välfärdstjänster och eleverna skolan. Vänstern vill, som de flesta vet, förbjuda vinster i välfärden för den del som jobbar i relation med brukarna och eleverna. De tekniska delarna ska fortfarande kunna produceras av privata företag som kan göra vinst. Alliansen vill utveckla valfriheten men komma på sätt att kontrollera företagens vinster och Socialdemokraterna – ja hvad vilja Socialdemokraterna? Lite valfrihet och mångfald kan tillåtas bara man lyckas med det som Alliansen vill – att kontrollera vinsterna i företagen.

Jag skriver just nu i slutfasen på en handbok i kvalitetsarbete inom välfärden. Ofrånkomligt måste man också då komma in på det här med valfriheten och vinster i välfärden utifrån ett nuläge. Samtidigt måste man ju för att förstå varför nuläget ser ut som det gör sätta sig in i hur välfärden har utvecklats genom åren. Det finns också väldigt mycket historiskt att ta del av, som beskriver hur socialpolitiken och välfärdspoltiken utvecklade i samklang med den övriga samhällsutvecklingen fram till 1990-talets stora kris och den stora budgetsaneringen. Men väldigt lite forskning och dokumentation om vad som hände då, samt vad det innebär för nuläget.

Men i mina efterforskningar har jag kommit fram till att Göran Persson var en väldigt smart politiker. Han lyckades med budgetsaneringen under 1990-talet genom att genomföra omfattande reformer inom välfärden mellan 89 – 95. Det började med kommunaliseringen av skolan 89, skattereformen 91, ädelreformen 92, LSS/LASS 94, pensionsreformen 94, psykiatrireformen 95. Samtliga reformer syftade i stort sett till att socialpolitiken och välfärdspolitiken skulle gå från att utjämna inkomstskillnaderna och öka levnadsstandarden generellt, till att välfärden ska ges till den enskilde efter behov. Men det smarta är inte att Göran Persson lyckades genomföra dessa reformer och komma ut som en smart och stark politiker från denna era. Utan att Göran Persson kom på att det enda sättet han skulle kunna få acceptans bland medborgarna för reformerna var att man lovade medborgarna att införa valfrihet och mångfald i samhället generellt och också inom välfärden. Det hela började sannolikt med att TV, radio, tele och el-marknaden avreglerades. Den stora grejen inträffade dock när pensionsreformen genomfördes och den enskilde själv skulle få placera en del av sina intjänade pensionspengar i PPM-systemet.

Det var alltså Göran Persson som banade väg för valfrihet och mångfald. Det skulle därför förvåna mig mycket om Stefan Löfven kan ta avstånd från dessa principer för att möta V när det gäller frågan om vilka partier man kan tänka sig att bilda regering med om S blir största parti efter valet 2014? För idag har Annie Lööf gått ut i Expressen och sagt att Alliansen kommer bilda en tydlig opposition om de förlorat valet. Om detta stämmer så stänger Alliansen dörren för Stefan Löfvens försök att splittra Alliansen efter valet och bilda regering med Miljöpartiet och något av de mindre partierna i Alliansen. Det kanske inte i är så smart att hålla tyst som Stefan Löfven gör för att han tror att Alliansen idag är stukad för att de mindre partierna ligger risigt till i opinionen. Mycket hinner hända ännu innan valet och jag tror att ”intresserade” väljare vill ha svar åtminstone på hur S ska lösa någon av de utmaningar vi står inför när det gäller välfärden också. Inte bara ett hummande om att svar kommer i god tid före valet. Har de så svårt i det där stora partiet att veta vad de vill?

Sen vill jag lägga till en liten detalj kring det här med hur välfärden ges generellt. Alliansregeringen har behållit principerna om att välfärd ska ges till den enskilde efter behov. Det är faktiskt inte så stor skillnad mot Göran Perssons regeringsår, förutom att vi genomfört sjukförsäkringsreformen och infört RUT-tjänster. Välfärden ges fortfarande efter behov. Att oppositionen i det fallet försöker förvilla väljarna i dessa frågor är bara en naturlig del av det politiska spelet. Själv är jag ju av den uppfattningen att väljarna inte är dumma.  Därför tycker jag alltid det är mer intressant med politiker som strider med fakta! Inte de som vill förvilla och inte de som hela tiden talar om att motståndarna är dumma och dåliga. Väljarna är inte dumma – de vet att detta bara är en del av det politiska spelet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Alla borde ha en Mörksugga!

Nu har vi återvänt till Stockholm efter två veckor på landet. Maken har haft semester och jag som egen företagare har aldrig någon egentlig semester. Men förutom att skriva lite under dessa två veckor har jag också gjort annat, som att tillverka min egen Mörksugga i betong.

Mörksugga

Mörksuggan är från början ett folkväsen som fått stark förankring i Dalarna. Från början skrämde föräldrar sina barn med att mörksuggan skulle komma och ta dem om de inte höll sig inne efter mörkret infallit och det okända härjade i skogarna. Ett effektivt sätt antagligen. Efterhand har mörksuggan kommit att bli förknippad med att hålla ondskan borta. Nu står vår egen 50 cm höga och 50 kg tunga mörksugga och vaktar vår gård i Dalarna.

Trots att jag inte tror på folkväsen, så är det ändå lite charmigt tycker jag. Lika väl som man kan ha trädgårdstomtar och trädgårdstroll kan man ha en mörksugga tycker jag.

Jag kan tillverka dessa på beställning om det är någon som tycker de är charmiga. De är gjorda i cement och som sagt väger 50 kg. Därför är 50 cm mörksuggan den största jag kan tillverka, men mindre går också bra. Om ni vill beställa en kan ni skicka ett mail till maria.hagbom@bredband.net och få prisuppgifter och gestaltning mm.

För övrigt står hösten för många andra intressanta projekt för mig. Jag ska se till att få min bok tryckt och har lite andra roliga projekt att se fram mot. Det politiska börjar också bli väldigt intressant med start från hösten. Det är alltså en intressant tid vi går till mötes och det känns bra.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det är i förlusterna man mår dåligt

Handicapped_Accessible_sign.svgFör att kunna genomföra reformer inom välfärden borde de flesta av oss, som i många olika sammanhang är beslutsfattare, inse att människor alltid mår dåligt av förluster (oavsett vilken förlust det handlar om), samt att de flesta vill ha utveckling men sällan förändringar. Eller så vill de flesta ha långsamma förändringar. Fler är i det sammanhanget konservativare än vad många tror.

Därför är det inte speciellt framkomligt att t ex dra ned på antalet assistanstimmar för personer som är i behov av assistans och som tidigare har blivit beviljad fler timmar än vad försäkringskassan senare har kommit fram till att personen behöver, p g a av att reglerna eller riktlinjerna har skrivits om.

Det här är ju ganska enkel matematik. Om en person tidigare har blivit beviljad assistansersättning motsvarande 35 timmar i veckan och haft det i cirka 5-6 år och sen gör FK en ny bedömning om att personen bara behöver 20 timmar i veckan, då är det inte konstigt att protesterna kommer och man får en hård kritik.

Jag hade en gång en kollega, femton år äldre än jag, som kommenterade det nya pensionssystemet utifrån att kollegan var lurad av staten. När kollegan hade gått ut i arbetslivet som ung och utbildad hade staten lovat honom att han vid 65 års ålder skulle vara lovad en pension enligt ATP systemet och om han i sin tur lovat att jobba så många år så skulle dennes ATP-poäng göra att han kunde leva ett bra liv på ålderns höst. Sen mitt i arbetslivet och med cirka 15-20 år kvar av detta, ändrar staten sig och inför det nya pensionssystemet. Ett system som kollegan inte var intresserad av eller ens förstod nyttan med. Dessutom skulle det med premiepensionssystemet vara väldigt svårt att uppfatta vad hans framtida pension skulle hamna på. Men kollegan förväntade sig en mycket lägre nivå på sin pension enligt det nya systemet än han skulle fått med ATP-systemet. Staten har lurat mig och jag kan aldrig på något sätt ställa tillbaka det hela så jag får vad jag från början lovades mig när jag utbildade mig och gick ut i arbetslivet, sa kollegan.

Det är på samma sätt när det gäller det här med att reformera systemen internt genom att man skriver om vad som är skäliga levnadsvillkor i riktlinjer och regler och begränsar och drar ner på antalet timmar eller insatser. Personen känner sig lurad och därigenom mer utsatt av myndigheterna och av beslutsfattarna. Då spelar det inte heller någon roll att tjänstemän och beslutfattare hävdar att det inte skulle vara någon egentlig praktisk förändring när det gäller just skäliga levnadsvillkor. Det är beslutet på papperet som gäller. Har man tidigare haft 35 timmar i veckan i assistansersättning och sen bara blir beviljad 20 timmar i veckan, så är det en förlust för den enskilda personen. Det är i förlusterna man mår dåligt och känner sig utsatt.

Med detta skulle jag vilja att de flesta tänker ett varv till när de fattar beslut av denna karaktär och inser att det inte är speciellt framkomligt att dra ner på stöd och insatser för personer på det här sättet. Varför det är en sådan här utveckling och förändring just nu har jag svårt att förstå överlag. Jag förstår att LSS-insatser och LASS-insatser är dyra insatser för samhället. Men jag tycker att man jobbar från fel håll när man drar ned assistansersättningarna för de funktionsnedsatta – en grupp som redan idag har svårigheter på arbetsmarknaden och har svårt att hitta arbetsgivare som vill anställa. Den här utvecklingen kommer obönhörligen försvåra för gruppen funktionsnedsatta ytterligare. Det blir en ännu värre negativ spiral av det hela och vi kommer framöver få ännu svårare att kunna få arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning om de inte kan få samhällets stöd att kunna delta i arbetslivet och därigenom kunna vara delaktiga i samhället på samma villkor som vi andra kan. Nej, jag tycker beslutsfattarna ska titta över igen det där med att FK drar ned på antalet assistanstimmar för personer med funktionsnedsättning.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det gäller att tänka sig för innan man gör något

Jag har en devis som jag följer i politiken. Det handlar om att man ska vara mer noggrann med att fatta beslut om åtgärder eller politiska förslag, som ger effekter i budgeten innan man sätter in åtgärden eller genomför förslaget. För när det väl är infört så är det väldigt svårt att ta bort det hela om det visar sig att åtgärden, förslaget inte hade den effekten som man trodde från början.

1Den senaste satsningen som jag läst om och som inte har gett förväntade effekter är sänkningen av restaurangmomsen på mat, som tydligen inte har gett effekt på sysselsättningen i branschen. Ja i alla fall enligt de vänstersinnade partierna och sossarna i synnerhet.

Eller vänta nu någon minut. Vad är det egentligen de säger i sin kritik. Att varje nytt jobb i branschen har kostat skattebetalarna fem miljoner styck. Stämmer verkligen det där?

Nja, att sänka en skatt innebär ju inte automatiskt att man tar av statskassan och subventionerar de som skattesänkningen riktat sig till. Att sänka en skatt innebär ju att staten kan komma att få minskade skatteintäkter med motsvarande summa. Men det är inte samma sak som att ge en subvention.  Vänstern resonerade på samma sätt när RUT-avdraget infördes. Att staten subventionerade rikas städning i hemmet och att det var väldigt dyra jobb att skapa. Det har visat sig att den reformen istället har gett staten mer skatteintäkter. Det finns nämligen andra sidoeffekter av en skattesänkning som är kanske inte så lätta att mäta under en kortare tidsperiod eller som ger direkt synbar effekt på arbetslösheten. Det är att svarta pengar minskar i en bransch och sysselsättningen ökar kanske beroende på att fler kanske kan leva på sitt företag, oavsett att man kanske själv får jobba tio timmar om dagen istället för åtta timmar.

Det hade i det sammanhanget varit mer intressant att utvärderingen visat om den sänkta restaurangmomsen hade lett till att restaurangnäringen har gett en ökad sysselsättning och bärkraft, än att bara titta på antalet anställda i branschen. Men det är så typiskt vänstern att ha en uppfattning om att summan av allt i det här samhället är konstant. Inte att det  i stället handlar om dynamiska processer över tid.  Dessutom verkar vänstern ha svårt med tjänstesektorn och företagande. Ja om det inte är multinationella företag inom industrin vill säga.

Hur som helst, Johan Westerholm resonerar om att nu kommer Centerpartiet som folkrörelse gå i graven med den misslyckade sänkningen av restaurangmomsen. Själv kan jag tro att det blir tvärtom. Att småföretagare inom restaurangbranschen i glesbygden kanske överlever på grund av sänkningen och därför ger C sin röst i valet 2014. Sen är det ju som jag började med i detta inlägg. Det är nästan omöjligt politiskt att dra tillbaka något som man en gång infört. Om sossarna nu vill fördubbla restaurangmomsen om det vinner valet 2014, så får de väl gärna gå till val på det. Men jag tror ju inte det är en fråga som faller väljarna direkt i smaken. I det fallet tror jag nog att Mats Eriksson som driver bloggen Momspromenaden hamnar mer rätt i verkligheten än vad sossarna och vänstern gör när de säger att staten subventionerar branschen.

Men sen kan man väl diskutera skattesänkningars effekter överlag. Visst skulle det vara bra om vi hade enhetliga skattesatser när det gäller branscher överlag, då blir ju skattenivåerna tydliga för alla och det blir lättare att prognostisera statens samlade intäkter antagligen. Vilket sannolikt underlättar fördelningen av skattemedel för varje år? Men om man vill få både personer, företag och arbetsmarknaden att förändra sina beteenden under en kortare tidsperiod än vad samhällsförändringar normalt brukar ta, är det ju en bra metod att rikta skattesänkningar. Jag tycker det är alldeles utmärkt om man kan få människor att vilja bo och leva och kunna försörja sig ute i landet också när industrijobben försvinner. För det är väl inte så att vänstern tycker att det är bara i Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd, som folk ska kunna överleva på en lön och ett arbete?

Intressant?

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Man kan aldrig stressa på en kombo orm-oxe!

JobMed det vackra vädret som kommit till oss för första gången på två somrar tror jag att det vänder nu. För efter ett år som kan sammanfattas med kyla, sjukdomar, idioter och bästa vännens hastiga död känner jag nu att jag håller på att ta mig tillbaka till något slags normaltillstånd.

Vad livet velat visa mig med att maken fick twar som tagit cirka ett år för att gå över, att jag skulle hamna i en sjuk omgivning arbetsmässigt och att bästa vännen skulle dö från mig inom loppet av två månader får väl livet svara på ensam inför mig. Men det har ibland varit nära att jag slagit upp Jobs bok i bibeln och försökt förstå vad det är för ödmjukhet jag ska lära mig nu? De som känner mig vet ju att jag inte på något sätt varit förskonad från sorger.  Men att de dyker upp i orkanstyrka var tionde år kan man fundera över på ett mer filosofiskt plan. Troligtvis beror det på mig själv är min egen teori. Jag är en person som sällan varit bra på det där med rutiner. Alltid när livet blir för rutinartat och jag tycker jag inte lär mig något, har jag en tendens att dra till mig trubbel.

Hur som helst, det som ändå tagit hårdast på mig den här gången är ändå min väns hastiga död. Det var länge sen jag har funderat så mycket på vad som är meningen med mitt liv, som jag har gjort den här våren. Inte har jag hittat något svar på den frågan heller. Men det gör inget. För är det något som jag har självkännedom om så är det att man kan aldrig stressa på en person som är född i oxens tecken enligt det västerländska horoskopet och född i ormens år enligt det österländska. Det tar den tid det tar. Men det känns ändå lite som jag har fått bitarna att falla lite mer på plats och att energin börjar återvända till mig. För det är det sämsta med att känna sig vilsen p g a yttre omständigheter som man inte rår över. Det är den energiförlust som jag drabbats av. Det är också därför jag vet att jag börjar se lite ljusare på det hela, det är när jag börjar känna att energin börjar återvända till mig igen.

En annan sak som är bra med att vara en orm-oxe kombo är att de där energiförlusterna aldrig ersätts med någon slags överskottsenergi som resulterar i någon slags maniskhet. Är helt enkelt inte en sådan personlighet. Mig går nämligen inte att stressa fram något av. Det tar den tid det tar men är det något jag känner tillit till är att det då också för det mesta antagligen blir det bästa jag gjort i livet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Livet! | Lämna en kommentar

Har inte haft tid med Stefan Löfven!

I helgen har vi varit på landet och eftersom både IT- och mobiltäckningen är under all kritik där så struntade jag faktiskt i Stefan Löfvens tal idag. Man kunde inte gå in och i det otroligt vackra vädret för att lyssna på Stefan Löfvens önskningar om att 60/70-talets återigen ska komma åter och att arbetarideologin återigen ska sätta socialdemokraterna vid makten och härligheten. Men se det gjorde inte så mycket att jag inte ville sätta på TVn. För varje stavelse, varje ord som Stefan Löfven sa kablades ut på twitter så jag missade nämnvärt ingenting. Som jag förstått det hela så var det ett bra retoriskt tal som Stefan Löfven genomförde, lite långt kanske, samt att han inte kom med någon markering mot SD eller hur och med vilka han ska genomföra sin ideologi. Men strunt samma. Jag undrar vilka Stefan Löfven egentligen nådde med sitt tal en söndag mitt på dagen när årets finaste dag stod för dörren? Politikernördarna absolut, men vem bryr sig egentligen om dessa?

allrabäst

Själv har jag mest legat i solstolen i helgen, förutom när jag klippte gräset och hjälpte maken med att klyva ved. Det var när maken hade hållit på någon timme i lördags som han tillkallade mig sin uppmärksamhet med ett ”kom får du se”…..

bofink

Bofinken har nämligen byggt ett bo i en av våra trappstegar och i detta bo låg det tre små fjuniga mirakel av ungar. Efter att vi upptäckt detta så fick vi klyva resten av veden i skift. Bofinken måste ju kunna komma in i vedboden och göda sina ungar med vad de nu än äter. Jag längtar redan tillbaka till dessa nästan innan vi åkt tillbaka till Stockholm igen. Vår sommar är så fantastisk härlig ibland och en sak med mitt arbete på landet, som också har gett resultat är att hela trädgården är full av humlor. Hummelstammen har under de senaste åren reducerats kraftigt och pollinerande insekter är en överlevnadsfråga för oss som människor. För fem år sen fanns det knappast humlor hos oss på landet och bara någon enstaka fjäril. Idag har den mängden ökat markant och påtagligt.

Jag är stolt över mig själv!

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Publicerat i Allmänt, Landet | Lämna en kommentar

Vänsterns grundlagsförakt är problematiskt

JSalmedalen13Jonas Sjöstedt och vänsterpartiet tror sig ha hittat modellen för att väljarna ska ta partiet till sitt hjärta. Nämligen att förbjuda att privata aktörer inte ska kunna göra vinst i sitt företag om man är verksam inom välfärden. Men Jonas Sjöstedt vill bara att det är företag och aktörer som jobbar med människor som ska vara förbjudna att göra vinster. Företag som bygger våra sjukhus och förskolor/skolar ska tydligen inte omfattas av dessa vinstförbud. Inte heller IT-företag eller medicintekniska företag ska ges vinstförbud. Jonas Sjöstedt tror att detta är modellen utifrån att SOM-institutet i en undersökning har fastslagit att majoriteten medborgare är mot vinster i välfärdsföretag.

Visst – jag tycker också att det är stötande när det offentliga säljer en verksamhet för 700 000 kronor och sedan säljer den för 20 miljoner bara några år senare. Men är det bara jag som oroas över det grundlagsförakt som Jonas Sjöstedt och V visar upp med helt offentligt? Att ändra grundlagen utifrån en sakpolitisk fråga som är populär för dagen är inte annat än att visa ett förakt för vår grundlag. Man kan undra över vilken nästa fråga V vill ändra grundlagen för att lösa ett sakpolitiskt problem för vänstern? Det här är väldigt problematiskt tycker jag.

Men jag antar att detta med grundlagarna inte är partierna på vänsterkanten bästa gren. Stefan Löfven har uttalat sig om statsministerns tal häromdagen med kommentaren ”Jag har varit tydlig med min avsikt, vi ska inte ha ett SD i parlamentet som styr” Vad menar Stefan Löfven med denna kommentar? Enligt grundlagen så är det regeringen som styr och riksdagen som stiftar lagar. Tycker Stefan Löfven att grundlagen ska ändras så att SAP ska avgöra vilka det är som ska stifta lagar i riksdagen? Stefan Löfven visar med all tydlighet att S ännu inte har tagit till sig att partiet inte längre är ett 45 procentsparti. Hans uttalande i frågan är direkt pinsam för honom själv.

En annan som uttalat sig pinsamt igår var riksdagsledamoten Monica Green på twitter igår.

MG 2013

Vad menar Monica Green att det är välfärden som gjort kvinnorna i det här landet fria att själv kunna välja hur de ska leva sina liv? Inte att vi har demokratiska fri- och rättigheter och är lika inför lagen?

Nej gårdagen var för en frihetstörstande person som jag är inte speciellt bra. Man får hoppas denna dag blir lite bättre.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Utifrån den verklighet som är!

FRalmedalen13Jag har idag lyssnat på statsministerns presskonferens i Almedalen. Denna presskonferens skulle väl ge alla journalister en fingervisning om vad hans tal i kväll kommer och handla om. Det var väl ingen som blev förvånad att Fredrik Reinfeldt började presskonferensen genom att säga att han i kväll skulle prata om jobben. Men sen tog han upp tråden från förra årets tal där han introducerade den så kallade jobbpakten. Jobbpakten gick ut på att om arbetsmarknadens parter kunde komma överens om avtal som innebär att om ungdomar upp till 24 år lättare kunde få anställning och jobb så skulle staten stötta arbetsgivarna med stöd och subventioner.

Idag berättade statsministern att branschvis har denna jobbpakt börjat komma att bli en stor framgång. Fler och fler branscher skriver avtal. Nu tänker regeringen göra sin del i jobbpakten och subventionerar både handledning och minskar arbetsgivaravgiften ytterligare för de företag som anställer ungdomar  enligt dessa avtal. Dessutom sänker man a-kasseavgiften för 2,3 miljoner löntagare och för vissa av dessa löntagare med hela 255 kronor i månaden.

En fantastisk framgång för regeringen! Ni har levererat och detta kan ge 30 000 nya jobb för ungdomar.

Jag måste ju tillägga att jag i sammanhanget är rätt stolt över mig själv, när det gäller den här frågan. Redan 31 mars 2011 skrev jag på bloggen om en idé – ett förslag – som jag tänkt fram. Men jag kallade idén för kompetensförsörjningsstöd. Förslaget var lite mer förenklat än regeringens men det gick ut på att om en arbetsgivare anställde en ung människa, oavsett utbildning och gav den en riktig lön så skulle staten kunna ge skattesubventioner till företaget motsvarande vad det kostade att utbilda den unge för att klara av jobbet hos företaget. Jobbpakten med avtal mellan arbetsmarknadens parter är så nära man kan komma denna idé. Jag ska väl nämna att jag skickade in förslaget till partiet och adresserade detta till Anders Borg. Också jag måste kunna tro på att någon kanske läst det hela och inte tyckt att det var så tokig idé om än lite mer förenklat än vad jobbpakten ändå är. Jag är väldigt glad idag för det betyder också att det jag känner till om den svenska modellen är väldigt nära verkligheten som den ser ut.

Igår lyssnade jag också Miljöpartiets Gustav Fridolin. Tyvärr är det ju synd att säga att MP utgår från den verklighet som är. Detta är och kommer alltid vara MPs stora brist. Man kan prata med fina ord om hur man vill att livet för människorna ska se ut långt efter det att vi är döda och ha visioner – visst. Det vill nog alla vi som är politikernördar på något sätt. Men MPs stora brist är att de inte utgår från att verkligheten är och i många fall fungerar. De vill inte bara ange VAD som ska uppnås utan kommer ofta, väldigt ofta, med också HUR detta VAD ska uppnås. I det sammanhanget hade aldrig MP  kunnat fått till sådana avtal mellan arbetsmarknadens parter som regeringen nu har varit en bidragande del i att få fram. I det sammanhanget kommer aldrig MP kunna vara en större kraft att räkna med när det gäller att sitta i en regering. De får nog fortsätta att göra sina uppgörelser både åt höger och vänster om de ska ha någon påverkan på besluten framöver. Man måste nämligen utgå i styrningen av landet utifrån den verklighet som faktiskt är och som i många delar också fungerar alldeles utmärkt.

Jag ser fram mot att lyssna på statsministern ikväll och till alla mina vänner som är i Almedalen. Var stolta över att vi utgår från den verklighet som är. Det kommer ge oss valsegern också 2014.  Sen ha skoj ikväll också. Själv skulle jag ha anlänt Visby idag, men jag har 38 graders feber.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Allmänt | 4 kommentarer

Ungefär som vi skulle ges möjligheten att få rösta!

sjuksyrraDet finns ett märkligt fenomen inom jämställdhetsdebatten som gör att jag ibland undrar om vi inte alla är lite vilse i diskursen egentligen. Det är när politiker basunerar ut att kvinnor ska ha rätt att jobba heltid i vården och omsorgen. Det som Jimmie Åkesson pratade om i sitt twistade tal i Almedalen igår. Att jag skriver twistat är för att JÅ ständigt sa vi i var och varenda mening. Men jag ingår inte i något sverigedemokratiskt  vi.

Hur som helst, när politiker och allmänhet, kvinnor som män, pratar om att kvinnor ska ha rätt till heltid får ni det retoriskt att låta som att vi skulle ha rätt att rösta i allmänna val igen. Jag gillar inte den retoriken. Ibland tycker jag att det är ungefär på samma sätt när det pratas kvotering.

Är vi så vilse i diskursen att vi inte inser att man redan har accepterat förhållandet att kvinnor alltså INTE har rätt enligt arbetsmarknadens parter att jobba lika mycket som män? Eller att kvinnor INTE har rätt till att få en anställning eller uppdrag utifrån sin kompetens och meriter? Vi har alltså köpt könsmaktsordningen och använder denna som slagträ i debatten. Detta dessutom utan att ens reflektera över förhållandena. Även från den borgerliga sidan har man numera köpt det hela. Man pratar även inom borgerligheten om rätt till heltid och deltid är en möjlighet och meritokrati, dvs att du som individ ska bli bedömd utifrån din kompetens och meriter.

Det är sorligt! Precis som vi skulle ha rätt att få rösta i allmänna val.

Hur som helst. Nu värnar ju jag rätt mycket för de kvinnor som jobbar inom vård- och omsorg – en sektor som idag är utsatt för en stor omvandling och i stort sett är sönderstressad. Det finns flera undersökningar om hur personalen mår och hur mycket de vill jobba inom vård och omsorg. Det är inte för mig speciellt förvånande att de flesta kvinnor inom vård och omsorg inte vill jobba mer än deltid. De orkar nämligen inte mer pågrund av stressen. Stressen bidrar till belastningsskador och är sannolikt också orsaken till att kvinnor i offentlig sektor är oftare sjukskrivna än män inom byggbranschen eller industrin.

Men jag har ett förslag till alla som ändå ansvarar för offentlig sektor. Varför ger ni inte kvinnorna lön utefter deras kompetens och fördelar arbetsuppgifterna efter utbildning istället för efter tid och scheman?

I vården och omsorgen (också inom handeln) har man ju en grundlön och sen har man ob-tillägg om man jobbar kvällar och helger. Inom byggbranschen och industrin hade man tidigare helt och hållet ackordbaserad lön. Inom byggbranschen har man successivt fasat ut dessa ackordlöner, som egentligen för det mesta innebar att städer bytte byggarbetare med varandra, framför timlöner och månadslöner. Hur det är inom industrin vet jag inte så det ska jag inte uttala mig om. Men jobbet blir gjort i byggbranschen ändå.

Men det har också hänt något annat i byggbranschen när man lyckats fasa ut dessa ackordslöner. Maken som är i branschen säger nämligen lite titt som tätt till mig; ”Jag förstår inte, det är ett ständigt vabbande av killarna numera, har de verkligen barn som är så ofta sjuka så det måste vara hemma ständigt och jämt. När jag jobbade i produktionen kunde jag aldrig vara hemma för att vabba, vem skulle komma hem med pengarna då?”

Ni ser – jämställdheten ökar när det gäller omsorgen om barnen i familjen, utan att man varken behöver kvotera eller ge kvinnor rätt till heltid. Man kan titta på andra styrmedel för att uppnå målet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar