Har man rätt att konsumera välfärd?

Politiker från höger och vänster försöker få oss alla att tro att konflikten och debatten om välfärden handlar om vinster eller inte. Ni känner igen argumenten om att vinster går till riskkapitalister på utpekade öar medan våra skattepengar istället ska gå till skola, vård och omsorg och återinvesteras i verksamheten. Ni känner också igen argumenten om att får man inte göra resultat och vinster i företagen så hotas mångfalden och valfriheten för oss alla. För att ge lite eld till konflikten vill intresseorganisationer som stödjer respektive sida in i debatten och försöker förstärka den egna sidans argument. Samtidigt förekommer en hel del seglivade myter om välfärden som ibland blir rena skrönor och osakligheter.

Men det finns problem med bägge sidors beskrivningar av frågorna. Det är att ingen sida verkar ha sätta sig in i frågan om hur man ska se på medborgarna som är nödda och tvungna att nyttja välfärdens olika delar.  Medborgaren blir i dessa aspekten inte personer med egna tankar om sina behov utan medborgaren blir elev, patient, äldre eller funktionsnedsatt. Som argument från politikens sida säger man sig ändå sätta respektive målgrupp i fokus men att man också har rätt, som ansvarsfulla politiker, att fördela och vara effektiva med skattebetalarnas pengar. Man har alltså rätt från politikens sida (oavsett parti) att vara den som både definierar vilka behov medborgaren har, samt att försöka fördela skattemedlen till de som har detta definierade behov. Man har alltså ett tvingande monopol på hur välfärd ska utformas och dess innehåll. Vän av ordning säger nu naturligtvis att hur skulle det annars se ut? Det handlar ju ändå om våra skattemedel?

Visst är det så. Men det har smugit sig in ett problem i sammanhanget. Det är att under senare tid har medborgarnas syn på välfärden alltmer kommit att skilja sig mot politikens syn på densamma. Det har uppstått ett förväntansgap mellan vad medborgarna tror att välfärden SKA leverera och vad den FAKTISKT levererar.  När detta förväntasgap växer är det sannolikt ett större hot mot våra skattemedel och vår välfärdsmodell som vi känner den än vad vinster i välfärden är.

Samtidigt har vi som befolkning blivit vana att kunna välja inom de flesta områden. Idag väljer vi inom välfärden också. Man kanske inte skulle kunna tro det med det var faktiskt Göran Persson som banade väg för valfriheten inom välfärden. Eller banade väg är kanske att vara för positiv. Den dåvarande S-regeringen var sannolikt tvingade att genomföra vissa valfrihetsreformer under 90-talskrisen för att få till de reformer som krisen krävde. För det var kraftfulla reformer som genomfördes under 90-talet, som påverkade både välfärdens verksamheter men också privatekonomin.

Ni kommer säkert ihåg det hur jobbigt det var att vi skulle börja välja fonder själva när det gällde pensionen, eller detta med att välja el- och telebolag. En djungel var det i början . Men idag, som skrivet är, är vi vana att välja också inom välfärden. Sannolikt bidrar denna valfrihet till det ökande förväntasgapet. Det hänger också ihop med upplevd kvalitet. När den som är i behov av en välfärdstjänst känner att den inte fullt ut har ett eget val, blir man sannolikt inte lika nöjd med ett andrahandsval än med ett förstahandsval. Kvaliteten kan då upplevas vara dålig. Det är klart att får man inte plats på den förskolan som man väljer i första hand att man upplever det som att inte ”samhället” levererar och det samma gäller sannolikt äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta. Då spelar det ingen roll vilken politiker eller hur verksamheterna själva framställer sig. Förväntansgapet växer och kvaliteten upplevs som dålig.

De här förhållandena som jag beskrivit ovan håller jag nu på att formulera i bokform. Men jag tar det lite längre. Jag formulerar också ett förhållningssätt som tar fasta på medborgarnas rätt att få konsumera den välfärd som de själva anser att de har behov av. Men hur kan man göra det? Ja ett sätt är att inse att välfärdsmodellen, där politiken har monopol på att både definiera vad välfärden ska innehålla och fördela resurserna, inom vissa delar och områden, har spelat ut sin roll.  I vår samtid och sannolikt i en framtid, innebär den modellen att vi binder upp resurser. Resurser som vi istället behöver frigöra för att utveckla och minska förväntasgapet mellan medborgarna och politiken.

Då vår välfärd som vi känner den inte har uppstått i ett vakuum utan i ett politiskt sammanhang är det rimligt att också politiken går i bräschen för att frigöra relevanta resurser. I det sammanhanget är nog inte den mest lyckade åtgärden att förbjuda vinster i välfärden. En sådan åtgärd skulle sannolikt bidra till att vi istället binder upp ännu mer av resurser. Förväntansgapet skulle alltså öka ytterligare. Framtidens välfärd kommer då inte klara av att leverera vad medborgarna tycker sig ha rätt att få.

Men mer om detta kan ni läsa om i boken som kommer inom en snar framtid.

Intressant? 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Alla borde ha en Mörksugga!

Nu har vi återvänt till Stockholm efter två veckor på landet. Maken har haft semester och jag som egen företagare har aldrig någon egentlig semester. Men förutom att skriva lite under dessa två veckor har jag också gjort annat, som att tillverka min egen Mörksugga i betong.

Mörksugga

Mörksuggan är från början ett folkväsen som fått stark förankring i Dalarna. Från början skrämde föräldrar sina barn med att mörksuggan skulle komma och ta dem om de inte höll sig inne efter mörkret infallit och det okända härjade i skogarna. Ett effektivt sätt antagligen. Efterhand har mörksuggan kommit att bli förknippad med att hålla ondskan borta. Nu står vår egen 50 cm höga och 50 kg tunga mörksugga och vaktar vår gård i Dalarna.

Trots att jag inte tror på folkväsen, så är det ändå lite charmigt tycker jag. Lika väl som man kan ha trädgårdstomtar och trädgårdstroll kan man ha en mörksugga tycker jag.

Jag kan tillverka dessa på beställning om det är någon som tycker de är charmiga. De är gjorda i cement och som sagt väger 50 kg. Därför är 50 cm mörksuggan den största jag kan tillverka, men mindre går också bra. Om ni vill beställa en kan ni skicka ett mail till maria.hagbom@bredband.net och få prisuppgifter och gestaltning mm.

För övrigt står hösten för många andra intressanta projekt för mig. Jag ska se till att få min bok tryckt och har lite andra roliga projekt att se fram mot. Det politiska börjar också bli väldigt intressant med start från hösten. Det är alltså en intressant tid vi går till mötes och det känns bra.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om

Man kan aldrig stressa på en kombo orm-oxe!

JobMed det vackra vädret som kommit till oss för första gången på två somrar tror jag att det vänder nu. För efter ett år som kan sammanfattas med kyla, sjukdomar, idioter och bästa vännens hastiga död känner jag nu att jag håller på att ta mig tillbaka till något slags normaltillstånd.

Vad livet velat visa mig med att maken fick twar som tagit cirka ett år för att gå över, att jag skulle hamna i en sjuk omgivning arbetsmässigt och att bästa vännen skulle dö från mig inom loppet av två månader får väl livet svara på ensam inför mig. Men det har ibland varit nära att jag slagit upp Jobs bok i bibeln och försökt förstå vad det är för ödmjukhet jag ska lära mig nu? De som känner mig vet ju att jag inte på något sätt varit förskonad från sorger.  Men att de dyker upp i orkanstyrka var tionde år kan man fundera över på ett mer filosofiskt plan. Troligtvis beror det på mig själv är min egen teori. Jag är en person som sällan varit bra på det där med rutiner. Alltid när livet blir för rutinartat och jag tycker jag inte lär mig något, har jag en tendens att dra till mig trubbel.

Hur som helst, det som ändå tagit hårdast på mig den här gången är ändå min väns hastiga död. Det var länge sen jag har funderat så mycket på vad som är meningen med mitt liv, som jag har gjort den här våren. Inte har jag hittat något svar på den frågan heller. Men det gör inget. För är det något som jag har självkännedom om så är det att man kan aldrig stressa på en person som är född i oxens tecken enligt det västerländska horoskopet och född i ormens år enligt det österländska. Det tar den tid det tar. Men det känns ändå lite som jag har fått bitarna att falla lite mer på plats och att energin börjar återvända till mig. För det är det sämsta med att känna sig vilsen p g a yttre omständigheter som man inte rår över. Det är den energiförlust som jag drabbats av. Det är också därför jag vet att jag börjar se lite ljusare på det hela, det är när jag börjar känna att energin börjar återvända till mig igen.

En annan sak som är bra med att vara en orm-oxe kombo är att de där energiförlusterna aldrig ersätts med någon slags överskottsenergi som resulterar i någon slags maniskhet. Är helt enkelt inte en sådan personlighet. Mig går nämligen inte att stressa fram något av. Det tar den tid det tar men är det något jag känner tillit till är att det då också för det mesta antagligen blir det bästa jag gjort i livet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Vänsterns grundlagsförakt är problematiskt

JSalmedalen13Jonas Sjöstedt och vänsterpartiet tror sig ha hittat modellen för att väljarna ska ta partiet till sitt hjärta. Nämligen att förbjuda att privata aktörer inte ska kunna göra vinst i sitt företag om man är verksam inom välfärden. Men Jonas Sjöstedt vill bara att det är företag och aktörer som jobbar med människor som ska vara förbjudna att göra vinster. Företag som bygger våra sjukhus och förskolor/skolar ska tydligen inte omfattas av dessa vinstförbud. Inte heller IT-företag eller medicintekniska företag ska ges vinstförbud. Jonas Sjöstedt tror att detta är modellen utifrån att SOM-institutet i en undersökning har fastslagit att majoriteten medborgare är mot vinster i välfärdsföretag.

Visst – jag tycker också att det är stötande när det offentliga säljer en verksamhet för 700 000 kronor och sedan säljer den för 20 miljoner bara några år senare. Men är det bara jag som oroas över det grundlagsförakt som Jonas Sjöstedt och V visar upp med helt offentligt? Att ändra grundlagen utifrån en sakpolitisk fråga som är populär för dagen är inte annat än att visa ett förakt för vår grundlag. Man kan undra över vilken nästa fråga V vill ändra grundlagen för att lösa ett sakpolitiskt problem för vänstern? Det här är väldigt problematiskt tycker jag.

Men jag antar att detta med grundlagarna inte är partierna på vänsterkanten bästa gren. Stefan Löfven har uttalat sig om statsministerns tal häromdagen med kommentaren ”Jag har varit tydlig med min avsikt, vi ska inte ha ett SD i parlamentet som styr” Vad menar Stefan Löfven med denna kommentar? Enligt grundlagen så är det regeringen som styr och riksdagen som stiftar lagar. Tycker Stefan Löfven att grundlagen ska ändras så att SAP ska avgöra vilka det är som ska stifta lagar i riksdagen? Stefan Löfven visar med all tydlighet att S ännu inte har tagit till sig att partiet inte längre är ett 45 procentsparti. Hans uttalande i frågan är direkt pinsam för honom själv.

En annan som uttalat sig pinsamt igår var riksdagsledamoten Monica Green på twitter igår.

MG 2013

Vad menar Monica Green att det är välfärden som gjort kvinnorna i det här landet fria att själv kunna välja hur de ska leva sina liv? Inte att vi har demokratiska fri- och rättigheter och är lika inför lagen?

Nej gårdagen var för en frihetstörstande person som jag är inte speciellt bra. Man får hoppas denna dag blir lite bättre.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Utifrån den verklighet som är!

FRalmedalen13Jag har idag lyssnat på statsministerns presskonferens i Almedalen. Denna presskonferens skulle väl ge alla journalister en fingervisning om vad hans tal i kväll kommer och handla om. Det var väl ingen som blev förvånad att Fredrik Reinfeldt började presskonferensen genom att säga att han i kväll skulle prata om jobben. Men sen tog han upp tråden från förra årets tal där han introducerade den så kallade jobbpakten. Jobbpakten gick ut på att om arbetsmarknadens parter kunde komma överens om avtal som innebär att om ungdomar upp till 24 år lättare kunde få anställning och jobb så skulle staten stötta arbetsgivarna med stöd och subventioner.

Idag berättade statsministern att branschvis har denna jobbpakt börjat komma att bli en stor framgång. Fler och fler branscher skriver avtal. Nu tänker regeringen göra sin del i jobbpakten och subventionerar både handledning och minskar arbetsgivaravgiften ytterligare för de företag som anställer ungdomar  enligt dessa avtal. Dessutom sänker man a-kasseavgiften för 2,3 miljoner löntagare och för vissa av dessa löntagare med hela 255 kronor i månaden.

En fantastisk framgång för regeringen! Ni har levererat och detta kan ge 30 000 nya jobb för ungdomar.

Jag måste ju tillägga att jag i sammanhanget är rätt stolt över mig själv, när det gäller den här frågan. Redan 31 mars 2011 skrev jag på bloggen om en idé – ett förslag – som jag tänkt fram. Men jag kallade idén för kompetensförsörjningsstöd. Förslaget var lite mer förenklat än regeringens men det gick ut på att om en arbetsgivare anställde en ung människa, oavsett utbildning och gav den en riktig lön så skulle staten kunna ge skattesubventioner till företaget motsvarande vad det kostade att utbilda den unge för att klara av jobbet hos företaget. Jobbpakten med avtal mellan arbetsmarknadens parter är så nära man kan komma denna idé. Jag ska väl nämna att jag skickade in förslaget till partiet och adresserade detta till Anders Borg. Också jag måste kunna tro på att någon kanske läst det hela och inte tyckt att det var så tokig idé om än lite mer förenklat än vad jobbpakten ändå är. Jag är väldigt glad idag för det betyder också att det jag känner till om den svenska modellen är väldigt nära verkligheten som den ser ut.

Igår lyssnade jag också Miljöpartiets Gustav Fridolin. Tyvärr är det ju synd att säga att MP utgår från den verklighet som är. Detta är och kommer alltid vara MPs stora brist. Man kan prata med fina ord om hur man vill att livet för människorna ska se ut långt efter det att vi är döda och ha visioner – visst. Det vill nog alla vi som är politikernördar på något sätt. Men MPs stora brist är att de inte utgår från att verkligheten är och i många fall fungerar. De vill inte bara ange VAD som ska uppnås utan kommer ofta, väldigt ofta, med också HUR detta VAD ska uppnås. I det sammanhanget hade aldrig MP  kunnat fått till sådana avtal mellan arbetsmarknadens parter som regeringen nu har varit en bidragande del i att få fram. I det sammanhanget kommer aldrig MP kunna vara en större kraft att räkna med när det gäller att sitta i en regering. De får nog fortsätta att göra sina uppgörelser både åt höger och vänster om de ska ha någon påverkan på besluten framöver. Man måste nämligen utgå i styrningen av landet utifrån den verklighet som faktiskt är och som i många delar också fungerar alldeles utmärkt.

Jag ser fram mot att lyssna på statsministern ikväll och till alla mina vänner som är i Almedalen. Var stolta över att vi utgår från den verklighet som är. Det kommer ge oss valsegern också 2014.  Sen ha skoj ikväll också. Själv skulle jag ha anlänt Visby idag, men jag har 38 graders feber.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Ungefär som vi skulle ges möjligheten att få rösta!

sjuksyrraDet finns ett märkligt fenomen inom jämställdhetsdebatten som gör att jag ibland undrar om vi inte alla är lite vilse i diskursen egentligen. Det är när politiker basunerar ut att kvinnor ska ha rätt att jobba heltid i vården och omsorgen. Det som Jimmie Åkesson pratade om i sitt twistade tal i Almedalen igår. Att jag skriver twistat är för att JÅ ständigt sa vi i var och varenda mening. Men jag ingår inte i något sverigedemokratiskt  vi.

Hur som helst, när politiker och allmänhet, kvinnor som män, pratar om att kvinnor ska ha rätt till heltid får ni det retoriskt att låta som att vi skulle ha rätt att rösta i allmänna val igen. Jag gillar inte den retoriken. Ibland tycker jag att det är ungefär på samma sätt när det pratas kvotering.

Är vi så vilse i diskursen att vi inte inser att man redan har accepterat förhållandet att kvinnor alltså INTE har rätt enligt arbetsmarknadens parter att jobba lika mycket som män? Eller att kvinnor INTE har rätt till att få en anställning eller uppdrag utifrån sin kompetens och meriter? Vi har alltså köpt könsmaktsordningen och använder denna som slagträ i debatten. Detta dessutom utan att ens reflektera över förhållandena. Även från den borgerliga sidan har man numera köpt det hela. Man pratar även inom borgerligheten om rätt till heltid och deltid är en möjlighet och meritokrati, dvs att du som individ ska bli bedömd utifrån din kompetens och meriter.

Det är sorligt! Precis som vi skulle ha rätt att få rösta i allmänna val.

Hur som helst. Nu värnar ju jag rätt mycket för de kvinnor som jobbar inom vård- och omsorg – en sektor som idag är utsatt för en stor omvandling och i stort sett är sönderstressad. Det finns flera undersökningar om hur personalen mår och hur mycket de vill jobba inom vård och omsorg. Det är inte för mig speciellt förvånande att de flesta kvinnor inom vård och omsorg inte vill jobba mer än deltid. De orkar nämligen inte mer pågrund av stressen. Stressen bidrar till belastningsskador och är sannolikt också orsaken till att kvinnor i offentlig sektor är oftare sjukskrivna än män inom byggbranschen eller industrin.

Men jag har ett förslag till alla som ändå ansvarar för offentlig sektor. Varför ger ni inte kvinnorna lön utefter deras kompetens och fördelar arbetsuppgifterna efter utbildning istället för efter tid och scheman?

I vården och omsorgen (också inom handeln) har man ju en grundlön och sen har man ob-tillägg om man jobbar kvällar och helger. Inom byggbranschen och industrin hade man tidigare helt och hållet ackordbaserad lön. Inom byggbranschen har man successivt fasat ut dessa ackordlöner, som egentligen för det mesta innebar att städer bytte byggarbetare med varandra, framför timlöner och månadslöner. Hur det är inom industrin vet jag inte så det ska jag inte uttala mig om. Men jobbet blir gjort i byggbranschen ändå.

Men det har också hänt något annat i byggbranschen när man lyckats fasa ut dessa ackordslöner. Maken som är i branschen säger nämligen lite titt som tätt till mig; ”Jag förstår inte, det är ett ständigt vabbande av killarna numera, har de verkligen barn som är så ofta sjuka så det måste vara hemma ständigt och jämt. När jag jobbade i produktionen kunde jag aldrig vara hemma för att vabba, vem skulle komma hem med pengarna då?”

Ni ser – jämställdheten ökar när det gäller omsorgen om barnen i familjen, utan att man varken behöver kvotera eller ge kvinnor rätt till heltid. Man kan titta på andra styrmedel för att uppnå målet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Det finns hopp för borgerligheten!

Göran Hägglund under kvällens tal.

I går när jag lyssnade på KDs partiledare Göran Hägglunds tal i Almedalen var det något som klack till i mig. Min konservativa ådra började pulsera och jag kände mig hoppfull för borgerligheten för första gången på nästan ett år.

Försvaret har jag inte så många åsikter om. Jag är helt enkelt för dåligt insatt i det hela. Men det Göran Hägglund tog upp om försvaret har alldeles säkert tillfredställt en hel del av de så kallade moderat classic-sympatisörerna. Bra där Göran Hägglund.

Däremot så jublade jag nästan när han tog upp detta med kvotering och att KD säger nej till detta när det gäller föräldraförsäkringen och till bolagsstyrelser. När det gäller föräldraförsäkringen skulle jag istället för att individualisera denna utifrån kön att man utökade möjligheterna att skriva över föräldradagarna på andra än föräldrarna, som mor-och farföräldrar till exempel. Nu säger säkert vän av ordning att föräldraförsäkringen är en försäkring för att täcka upp för förlorad arbetsinkomst under barnets första år. Men jag tycker man kan vända på det där resonemanget då det sällan är så att bägge föräldrarna säger nej till föräldraförsäkringen och börjar jobba redan några månader efter barnets födelse.  Föräldraförsäkringen är ju också en konstruktion som gör det attraktivt att vilja få barn (för mig får man barn, man skaffar inte barn, man skaffar ett husdjur men inte ett barn). I ett europeiskt perspektiv är svenska kvinnor bra på att föda barn och en orsak till detta är sannolikt föräldraförsäkringen.  Det finns ett värde för landet med att man också föder ett visst antal barn per kvinna utifrån demografiska aspekter. Att man skulle uppnå en högre jämställdhet genom att kvotera föräldraförsäkringen utifrån kön tror jag helt enkelt inte på. Själv tycker jag (som inte har haft någon mamma egentligen) att det inte spelar så stor roll vem som vårdar barnet det första året om det är mamma, pappa eller barnets mor- eller farföräldrar.  Det viktigaste måste väl ändå vara att barnet får en bra start i livet oavsett vem som är hemma med arvingen de första 1½ åren?

Men sen jublade jag ännu mer när Göran Hägglund och KD säger nej till kvotering till bolagsstyrelser. Kvotering till styrelser eller chefstillsättningar är ett aber. Jag tycker inte bara illa om det för att jag som kvinna reduceras till att representera alla kvinnor och ett kön. För precis som Göran Hägglund sa så måste vi värna äganderätten. Mary X Jensen skriver klokt om det där idag och gör en parallell med upphovsrätten. Då är ägandefrågan väldigt viktigt. Men om jag äger ett bolag så ska äganderätten reduceras till att vara en jämställdhetsfråga? Knepigt kanske men jag blev i alla fall glad över det Göran Hägglund pekade på i sitt tal.

Jag kunde dessutom hålla med honom när det gäller maxtaxan i barnomsorgen. Om man tittar på denna så har maxtaxan inte höjts sen den infördes av Göran Persson regering. Det förstår väl alla att med stigande reallöner (som vi stolt påpekar då och då) att maxtaxan har praktiskt taget blivit subvention till familjerna. Att självfinansieringsgraden minskas på detta sätt urholkar sannolikt kvaliteten i verksamheterna också. Ett resonemang som flera moderata företrädare pekade på redan 2009. Visserligen brukar förskolan vara den institution som de flesta föräldrar är nöjda med. Men man måste också inse om självfinansieringsgraden 2001 var 28 procent och 2009, 10 procent så måste man inse att kostar något när det gäller kvaliteten. Vem vet, de stora barngrupperna i förskolan kanske är ett resultat av denna utveckling.

Ja, ja…….

Göran Hägglund (KD) var först ut att tala i Almedalen 2013. Hans tal gav mig i alla fall ett hopp för borgerligheten framöver.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Också jag ska till Almedalen!

Den som är lite av politikernörd – som jag till exempel – uppskattar kanske den rapportering som kommer från Almedalen denna vecka. Fast ibland kan det bli lite mycket av den varan också för mig. Trots att jag ska följa den mesta rapporteringen från Almedalen hemifrån i år så ska jag ändå åka dit en dag för att vara med på ett seminarium som Vasco Advisers ordnar. Rubriken på seminariet är Välfärden förtjänar väl underbyggda beslut.

Det kan ju tyckas vara lite väl överambitiöst att åka bara över dagen för att vara med på ett seminarium. Men jag tyckte att seminariet var viktig för mig i mitt jobb och för mitt företag.  Dessutom hade jag tänkt varit där hela veckan tillsammans med min vän som avled för några månader sedan. Nu blev ju ingenting som vi hade tänkt oss med detta år. Jag har tappat sugen på rätt mycket faktiskt under senare tid och det har nog med hennes död att göra. Sitter mest och funderar på att det måste finnas något annat – mer meningsfullt – med mitt eget liv om de nu ska bli så kort som hennes blev.  Jag antar att sorg tar tid och måste få ta den tid det tar. Men jag är inte heller så bekväm med att jag i detta sorgearbete har tappat mycket av min energi. Så för att komma igång igen tyckte jag att jag ändå kunde åka en dag till Gotland  och ta del av Almedalens speciella stämning.

Annars börjar jag tycka att mitt jobb och mitt företag håller på att klicka ordentligt när det gäller de utmaningar som välfärden står inför framöver. Igår när vi åkte hem från landet så lyssnade vi i vanlig ordning på radio och Radio ett hade intervjuade överläkaren Stefan Branth som sagt upp sig från Enköpings Lasarett för att han inte orkar jobba i akutsjukvården längre. Det var faktiskt rätt skrämmande incidenter som Stefan Branth berättade om. En orsak som Stefan Branth tog upp var att administrativa arbetet har lagts på den operativa personalen som läkare och sjuksyrrorna. De får helt enkelt inte tid att möta patienterna och med minskade vårdplatser blir felbehandlingarna fler, vilket resulterar i väldigt mycket lidande för patienterna och att det behövs vård för felbehandlingarna.

Med det är inte bara sjukvården som lider av detta dilemma. Också lärarna vittnar om att den administrativa bördan har ökat under senare år. Polisen beskriver också något av sådana saker.

Det värsta som kan hända oss tror jag är att medborgarna tappar förtroende för välfärdens institutioner som sjukvård, skola och rättsväsendet. Det är själva kärnan i välfärden kan jag tycka. Det måste ju kunna gå att organisera dessa institutioner så att patienter, elever och medborgarna ändå ska känna sig trygga och inte möter utarbetade personal i vården, skolan och polisen. För jag ställer mig frågan om vem som kommer vilja jobba i vården, skolan och rättsväsendet om 10-20 år om dessa organisationer och institutioner ständigt är sönderstressade. Vi vet redan att det idag saknas läkare och sjuksyrror i vården och vi behöver rekrytera väldigt många bra lärare framöver.

Rosor13

Jag hoppas därför att jag ska få med mig något matnyttigt med tillbaka från det enda seminariet som jag tyckte var intressant att ta del av i Almedalen i år. Vad gäller det andra hinner jag nog få i mig något glas rosévin också och rosor det har jag lika vackra på landet som jag kan njuta av under sommaren.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Trevlig Midsommar!

Naturligtvis kommer vi fira midsommar i Dalarna i år igen. Men vem skulle inte vilja fira midsommar på mitt sommarställe? Vi kommer stanna kvar en vecka efter midsommar också. Ledigt och semester kanske alla tror. Inte vi! Som egna företagare blir det mest att man bara är på landet och att jobbet följer med en. Nu är det väl inte så att sommartid är den mest hektiska perioden. Det är veckan före midsommar som det är det däremot.

bloggen1

bloggen2

Jag får härmed önska alla en väldigt trevlig midsommar och hoppas det blir riktigt bra väder!

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det gör inget att kapitalisterna blir rikare?

Mikael Damberg (S) och Magdalena Andersson (S) har skrivit en replik på Erik Ullenhag (FP) och Carl B Hamiltons (FP) debattartikel om att finanspolitiska rådet konstaterar att ginikoefficienten är närmast oförändrad sedan 2007. D v s klyftorna när det gäller inkomster har inte ökat så mycket med Alliansregeringen som vänsterpartierna hävdar.

Mikael Damberg och Magdalena Andersson menar visserligen att inkomstskillnaderna ökade också under Göran Perssons regering men det var kapitalisterna som fick det bättre. Alltså den tiondel i samhället som redan var rika. Vi andra fick det inte bättre på något sätt. Och det tycker Socialdemokraterna är bra?!?

Konstigt resonemang. Det är ok att inkomsterna ökar men bara om denna ökning gynnar de redan rika?

Ja, ja

Men sen måste jag också ge en eloge till Malena Rydell och Mikael Feldbaum, som i Dagens Arena lyckas med konststycket att tillskriva att den unga högern 2001 bestod av Johan Norberg och en massa andra?!? Roligaste meningen jag har läst på länge. Sen lyckas Malena Rydell och Mikael Feldbaum också med konststycket att påstå att vänstern egentligen står för ett valfrihetsmotstånd. Vad jag har för mig däremot är att motståndet från vänster handlar om vinster i välfärden. Inte om valfriheten? Menar skribenterna alltså att Stefan Löfven vilseleder då han säger att begränsa vinster i välfärden inte betyder en försämrad mångfald och valfrihet?

Men, men….Malena Rydell och Mikael Feldbaum kan ju mycket väl ha rätt att det är ett valfrihetsmotstånd vi nu skådar. Mikael Damberg och Magdalena Anderssons artikel om ökade klyfter ger ju skribenterna rätt på ett sätt. Det gör ju inget att inkomsterna ökar bara det är den rikaste tiondelen av befolkningen som kommer i åtnjutande av denna ökning, dvs kapitalisterna.

Som Johan Norberg brukar uttrycka det världen blir bättre för varje dag som går.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Sida 5 av 12« Första...34567...10...Sista »